litenballerina

Tid som finns här, men som inte syns och inte hörs.
Tiden känns inte, man kan inte ta på den.
Den lever i ett eget rum, den svävar omkring och ingen märker att den finns.
Fast den finns... Den går, genom varje rum går den, jämt och ständigt, en tickande klocka som förevigt tar sig framåt.
Tiden kan inte sluta, tiden bara går, även om man försöker stanna den.

Tiden som jag har har blivit given till mig och det är min uppgift att göra det bästa av den tiden som jag fått.
Jag kan inte ändra det som varit, jag kan bara ta hand om den tid som ligger framför mig.
Men så fort jag får en sekund så glider den ur mina händer.
Jag är maktlös, kan inte påverka tiden.
Tiden bara går...